Balkongliv...

Som jag har längtat. Och i dag kunde vi äntligen både fika och äta på balkongen. Så mysigt, även om Klara blir något distraherad i ätandet av barnskrik, bilar, humlor, vinden, solen och allt annat som mamma och pappa bara måste göras uppmärksamma på. Och så gäller det att fälla ihop stolarna och stänga till dörren så fort man lämnar balkongen, eftersom Klara är en liten klätterapa. Men ändå...äntligen balkongliv.